Te Anau till Christchurch

I onsdags morse gjorde vi något som vi tyckte var bland det roligaste vi gjort hittills på Nya Zeeland, vi åkte på quadsafari! För er som inte vet vad en quad bike är så är det en motorcykel med fyra hjul som man kör offroad med. Efter att vi satt på oss skyddskläder och hjälm och efter en kortare testkörning så gav vi oss iväg med vår guide och hans kompis på en 8 km lång väg upp till en utsiktsplats. Vägen dit var kurvig, stenig, lerig på vissa ställen och full av damm på andra, brant och med flera vattenhål = perfekt för quadsafari och sjukt rolig! Väl uppe på utsiktsplatsen fick vi fika medan vi beundrade utsikten och fick höra lite om områdets historia och inspelningen av Sagan om Ringen som delvis spelades in i området. Vi åkte sedan tillbaka samma väg (med det kändes som en helt ny väg) och efter ca 3 timmar var vi tillbaka vid motellet. 

Glad tjej i leran!

Utsikten kunde man inte klaga på i alla fall till skillnad från våra fina overaller.

Även en glad kille i leran!

Så här fint såg det ut när vi körde och det inte var lera.

När vi tvättat av oss allt damm i ansiktet bar det iväg ännu längre söderut till Invercargill och allra längst söderut till Bluff där Highway 1 tar slut (eller börjar som Bluff-borna säger). Från Bluff kunde man se över till Stewart Island som är Nya Zeelands sydligaste ö. I Invercargill besökte vi bland annat vackra Queens Garden där vi kollade på massa fina blommor och intressanta fåglar och andra djur.

Den kända skylten i Bluff som visar avstånd till massa stora städer, lååångt hem!

Fantastiska blommor i ett växthus i Queens Garden.

Ett lamadjur på djurparken som fanns i Queens Garden.

Regnbågsfärgad fågel.

Ganska stora horn.

Vi åkte från Invercargill tidigit på torsdagsmorgonen för att ta oss vidare och denna gång norrut mot Dunedin på östkusten  Vi körde via Catlins Drive, en kustväg mellan Fortrose och Balclutha öster om Invercargill och på vägen stannade vi bland annat vid Nugget Point där det finns en fyr och en känd samling stenar i vattnet. Vi såg massa sälar och sjöfåglar och det var jättefint.

De kända stenarna som har givit namn till platsen Nugget Point.

Fyren vid Nugget Point.

Väl framme i Dunedin gick vi på ännu ett ölbryggeri, denna gång på det välkända Speight’s bryggeri. Efter en lång guidad tur om ölets och bryggeriets historia fick vi smaka fem olika öltorter och en cider och vi fick ta själva ur öltappen vilket var kul. 

Dunedin.

Speight's ölbryggeri.

Viktor tappar upp ett av flera smakprov.

Igår åkte vi ut till Taiaroa Head som ligger längst ut på Otago halvön utanför Dunedin för att försöka se den mäktiga Kungsalbatrossen. Sådan tur hade vi inte tyvärr men vi såg sälar, fläckskarvar och ungefär 300 miljoner fiskmåsar och vägen runt halvön var fantastiskt vacker.

Utsikt över Dunedin från Otago halvön.

Fläckskarvar.

Fiskmås med unge.

Viktor fotar fåglar. Allt det vita ni ser är fågelskit...

Fiskmåsar med sina ägg.

På Highcliff road på väg tillbaka till Dunedin var det riktigt smala vägar, blev svettigt när den här bussen fick möte.

Efter det åkte vi tillbaka till Dunedin och världens brantaste bostadsgata, Baldwin Street som lutar imponerande 19 grader, innan vi styrde skutan åt nordväst till Omarama. 

Baldwin Street i Dunedin.

Omarama som samhälle var inte så mycket att hänga i julgranen om man inte gillar glidflygning men det var ett bra övernattningsställe för oss som i morse skulle vidare mot Nya Zeelands högsta berg Mt Cook. Tyvärr var det ganska dåligt väder så vi bestämde oss för att inte åka den slingriga vägen enda till bergets fot utan vi nöjde oss med att stanna till vid södra spetsen av Lake Pukaki där man har en vacker utsikt över bergmassiven.  Efter det korta stoppet så fortsatte vi vår väg österut och denna gång med destination Christchurch. 

Panoramabild över Lake Pukaki och Mt Cook längst bort i bild.

Den klarblåa sjön Tekapo som ligger granne med Lake Pukaki.

När vi checkat in på vårt hostel i Christchurch tog vi en promenad genom stan och längs med ån i de områdena man kunde gå. Christchurch hade två större jordbävningar 2010 och 2011 och större delar av centrum är fortfarande avstängt för uppbyggnad och jordbävningssäkrande av hus. De affärer och restauranger som låg inom det drabbade området har fått en ny tillfällig plats som kallas Re:START och som består av inredda containrar, dit gick vi och tittade och tog en före-matenöl.

Dessa skyltar möttes vi av när vi strosade runt i Christchurch, synd att man inte kunde se mer.

Ett av alla hus och byggnader som skadades i jordbävningarna.

Re:START-området där alla affärer och restauranger håller till i containrar.

Imorgon ska vi till Akaroa som ligger längst ut på en halvö som bildats av ett vulkanutbrott för många miljoner år sedan innan vi åker vidare norrut till Kaikoura.

Kramar Viktor och Kristina